Under en kanotfärd häromveckan välte Poseidon min kanadensare och slukade min stackars ZTE Blade. En konsekvens blev att jag tvingades uppgradera min telefon. Efter att ha läst lite recensioner föll valet på en Samsung Galaxy SII, och nu tänkte jag dela med mig av lite intryck efter två-tre veckors användande.

Första känslan jag fick när telefonen var ihopplockad var över förväntan. Jag hade föreställt mig att den skulle vara gjord av knakande He-Man-plast, ungefär som Xperia Arc. Tack och lov kändes den

Telefonen. (Den svarta med display, inte den hudfärga tentakeln)

riktigt välbyggd. Visst, den är inte gjord i glas och metall som iPhone 4, men alla delarna passar perfekt och jag har inte funnit några glipor som känns och knakar när man pillar på den. Telefonen är mycket tunn, men stor till ytan. Detta är inga problem för mig och mina traktorhänder, men jag kan tänka mig att små händer eller små tighta fickor skulle kunna ställa till det något.

Fördelen med den stora ytan är givetvis att den rymmer en stor skärm, och det är en av de absolut bästa grejorna med telefonen. Att gå från iPhone 3G via ZTE Blade till Galaxy SII är som dag och natt. Att läsa text och surfa funkar alldeles ypperligt, och den duger alldeles utmärkt att dra ett X-Filesavsnitt på innan man snarkar igång i sängen. Tack vare att telefonen är ruskigt snabb så är det en fröjd att navigera runt i menyer och mellan skärmar.

Och just hastigheten är väl den andra stora styrkan med denna telefonen. Båda mina tidigare smartphones har varit helt ok, men det har aldrig känts som att responsen varit helt felfri. Man känner ofta lite lag mellan rörelse och vad som händer på skärmen, och det rycker och hackar både här och där. Denna har aldrig hickat till, hur mycket appar jag än haft i bakgrunden. En snabb processor och mycket internminne gör underverk för Android som jag alltid tyckt varit lite småsegt.

En annan positiv sak som kanske inte är speciellt märkvärdig egentligen är ljudet. Nu är jag i det närmaste halvdöv så jag är ingen bra recensent egentligen, men min ZTE Blade hade på tok för låg volym. Även om man skruvade upp volymen i taket var det aldrig speciellt roligt att fräsa på något på Spotify. Denna är betydligt bättre. Jag skulle uppskatta att det är ungefär samma ljud som i min gamla iPhone 3G och det är jag mycket nöjd med.

Och så lite negativt. Det verkar som att telefonen gärna tappar 3G/HSPA-uppkopplingen. Om man snabbt ska kolla något på nätet händer det lite väl ofta att man inte får ned någon data. Antingen står den bara och tuggar utan att något alls händer, eller så dyker det upp ett meddelande om att man saknar nätverk. Efter ett tiotal sekunder brukar det hoppa igång igen, men det kan ändå vara lite småstörigt. Förhoppningsvis fixas detta i någon framtida uppdatering.

Det var det om det. Snart tänkte jag dra några korta meningar om Android-appar som jag fastnat för.

Då det konsumeras en hel del film och tv-serier i hushållet har jag alltmer börjat störa mig på min hantering av media. Tidigare har jag haft all media på en USB-hårddisk kopplad till min stationära dator dator (som kör Linux Mint Debian Edition). Ett extra nätverkskort har delat ut internetuppkopplingen till min ps3-konsol som bott under min televisionsapparat, och PS3 Media Server har sett till att koda om all media till format som ps3:an begriper. Detta har fungerat drägligt men haft några nackdelar som jag stört mig på. Stänger jag av datorn så förlorar jag möjligheten att nå mitt material, och jag kan heller inte spela Battlefield på min ps3 då internetuppkopplingen försvinner. Att ha min dator på hela tiden drar dels en massa ström, men framförallt väsnas den trots att de flesta fläktar är utbytta mot tystare varianter än de som medföljde datorkomponenterna. PS3 Media Server har fungerat ganska bra, men den har stora problem att presentera innehållet i kataloger som innehåller många klipp. Detta i kombination med att min dator börjar bli till åren och snart får tas ut bakom ladan har fått mig att se mig om efter en bättre lösning.

Efter att ha tittat på färdiga medialösningar som Boxee Box men hittat störande saker med samtliga bestämde jag mig därför för att sätta ihop en egen HTPC. De viktigaste kriterierna var att den skulle vara tyst och strömsnål så den ständigt kan vara igång, samtidigt som den ska klara av alla tänkbara format och 1080p-uplösningar. Jag ville inte heller lägga för mycket pengar på den. Följande komponenter inhandlades.

CPU: Intel Core i3 2100T
(http://www.dustinhome.se/intel-core-i3-2100t-250ghz-3mb-s-1155/product/5010575480) 1099:-
Som gjord för en HTPC. Den drar knappt någon ström, och klarar av media i höga upplösningar utan att man behöver köpa till ett kraftigt, skrymmande grafikkort.

Moderkort: Intel DH67CFB3 H67 (http://www.dustinhome.se/intel-desktop-board-dh67cfb3-h67-s-1155-mini-itx/product/5010586675) 999:-
Jag är inte speciellt insatt i moderkort så jag valde helt enkelt ett kort med HDMI-utgång som passade min CPU och hade formfaktorn Mini-ITX. Jag utgick ifrån att Intel bör kunna reda ut att tillverka ett moderkort som funkar bra med deras egen CPU så denna fick det bli (inte helt lyckat, mer om detta senare).

Chassi: Compucase Mini-ITX 8K01BS
(http://www.dustinhome.se/compucase-mini-itx-8k01bs-120w-black/product/5010330367) 525:-
Litet chassi till billig penning där nätaggregat medföljde. Såg inte helt gräsligt ut vilket inte heller är någon nackdel.

Minnen:
KINGSTON 4GB 1333MHZ DDR3 CL9 (2X2GB) (hittar inte länk) 299:-
Tog något billigt, har en känsla att minnet spelar mindre roll i bygget.

Hårddisk:
Gammal 40GB laptophårddisk som medföljde ps3:an.

Fjärrkontroll: Bluray-kontroll avsedd för ps3
(http://www.spelbutiken.se/catalog/product/52018-playstation-3-blu-ray-dvd-remote-controller-sony–for-ps3) 199:-

+ Liten bluetooth-dongle inhandlad för 149:- på Jula för att få fjärrkontrollen att fungera.

Totalt strax över 3300 kronor med frakten inräknad.

Det var inga större problem att koppla samman komponenterna även om det blir lite pilligt med ett så litet chassi. Chassit saknade tyvärr fästanordning för laptophårddiskar så hårddisken sitter för tillfället fast med några buntband. Är väl inte alltför fagert men det fungerar åtminstone. Nästa steg blev att installera mjukvaran. Jag har tidigare använt XBMC (http://xbmc.org/) på min gamla Xbox och var mycket nöjd med det mediacentret, och tack och lov har det portats till alla tänkbara operativsystem så valet blev ganska enkelt. Ett operativsystem  behövdes också, och valet föll på en 64-bitars xubuntu (http://xubuntu.org/). Anledningen till detta är att det är mycket lätt att installera och underhålla, samtidigt som det inte är riktigt lika tungkört som Gnome- och KDE-distributioner. Installationen av dessa programvaror gick helt smärtfritt och allting fungerade utan några som helst problem. Efter att ha “pairat” fjärrkontrollen fungerade även den helt utan handpåläggning i XBMC.

Det enda stora problemet med systemet som nu rullade var att datorn lät som ett jetplan. Först misstänkte jag att det var nätaggregatet som lät, men det visade sig vara CPU-fläkten som var boven i dramat. Rastlös som jag var skickade jag direkt efter en ny CPU-fläkt för 350:- innan jag upptäckte att det var en bug i moderkortets BIOS som gjorde att fläkten alltid körde på högvarv. Efter en snabb BIOS-uppdatering blev datorn knäpptyst, och nu sitter jag här med en extra fläkt som kostar mer att returnera till inet.se än vad jag betalt för det.

Jag har inte gjort mycket mer med systemet annat än småfix som att XBMC automatiskt ska starta med datorn, och kopplat datorn med http://www.dyndns.org så jag har ett enkelt domännamn som automatiskt uppdateras så jag lätt kommer åt datorn på distans. Enda problemen jag har kvar att fixa är att fjärrkontrollen ibland tappar kontakten med HTPC:n, och att HTPC:n ibland blir omotiverat seg (trots att ingen process verkar jobba hårt eller ta mycket minne).

Summa summarum är jag mycket nöjd med vad jag fått för pengarna. XBMC fungerar verkligen klockrent, efter att ha indexerat allt material så får man snygga omslag till filmer och tv-serier tillsammans med avsnittsinformation och användarbetyg. Inte ett enda filmklipp har krånglat vid uppspelning och höga upplösningar har inte varit några som helst problem. Jag väntar nu otåligt på att XBMC-utvecklarna ska blir klara med Spotify-integrationen (som de verkar jobb på) så att jag slipper hoppa ut till skrivbordet för att kunna köra Spotify.

XBMC igång. HTPC:n är tredje maskinen från vänster under TV:n.